okej.. jag känner att jag har gått in lite för hårt i den här bloggen.. varit lite för känslosam. Egentligen spelar det ju ingen roll, det är ju meningen att det ska vara ett forum för mig där jag ska slippa vara politisk korrekt och tycka, tänka och leva som folk förväntar sig att jag ska. Jag vill inte redigera mina tankar för att de ska passa in. Mina texter skrivs utifrån den sinnesstämning jag är i just då, oavsett hur nakna, ogenomtänkta de kan tänkas vara. Men jag känner att helgens tankar har varit lite tunga. Det beror helt klart på förmycket rödvin och den ensamtid jag har haft 24 timmar nu. Kristian har ju varit iväg och eftersom jag är lite mörkrädd när han är borta så har jag sett till att värma mig med min vän Glenlivet och en flaska rödvin under nattetimmarna. Det är då funderingarna gror som mest. Som ett virrvarv flyger de runt och jag kan tänka och känna saker som i nästa stund är som bortblåsta.

I vart fall... Har ägnat hela dagen åt att försöka ta fram den disciplinerade och ordentliga sidan hos mig så jag får skrivet den där förbannade uppgiften till imorgon. Jag fattar det inte. Jag är ju disciplinens moder. Hur svårt kan det vara? Googlar man på ordet disciplin kommer en bild upp på mig iklädd kavaj, där det står; Disciplinens moder iklädd kavaj.
Nej jag är lurad. Ni är lurade. Jag är inte ett skit disciplinerad och definitivt inte dens moder. På sin höjd en styvsyster, mer än så är det inte.. Nej, må den som bestämmer över begynnelsens egenskapsfördelning att brinna i helvetet. (.... okej brinna i helvetet är kanske att gå lite för långt, men i vart fall att snubbla på trampan och få cykelramen mellan benen. Det tycker jag bestämt!)